Hemkomst

Musikcafé idag och jag fick äntligen träffa syster igen, efter ett halvår! Och som att jag kunde hålla tårarna tillbaka eller? Nej! Men det gör inget, för nu är hon här för att stanna i hela två veckor.
Yay!

Och jag önskar jag hade ork att beskriva hela dagen i detaljer, för visst har den varit bra. Men jag är helt slut i kroppen nu. Nu ska jag skriva ut mitt engelska tal till imorgon och sova.
Aldrig har det väl låtit så skönt som nu.
Sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0