Det var verkligen längesen jag kände mig som ett barn dagen innan julafton, då det kliar i fingrarna efter julklapparna som ligger och väntar och skriker på mig under granen. Man ligger i sängen på kvällen och går igenom varenda liten detalj på önskelistan och hoppas att man får det största och dyraste på hela listan - eller i alla fall rätt skiva av farmor i år... Men så tillslut tar tröttheten och utmattningen över och man faller i djup och härlig sömn och vaknar sedan med ett ryck; Det är julafton!

Ja, som ni vet så är det ju inte alls julafton imorgon, inte ens i närheten. Men efter att ha väntat sedan februari då beställningen gjordes kan mitt efterlängtade the sims 3 komma att anlända imorgon. Har jag inte den turen så hoppas jag i alla fall att fredagen bjuder på lite paketlycka så kan jag spela hela helgen, dag som natt (hoppas på dåligt väder!).

Det må kännas lite underligt att vid en ålder av snart nitton år och med en vecka kvar till klivet ut i vuxenlivet sitta som på nålar och stråla av lycka tack vare en kommade leverans av ett dataspel. Men jag tror helt enkelt jag skyller på moderskänslorna, jag menar, om inte The Sims får det att kittla fantasin på en framtida familj så vad gör det i så fall? Okej, nu må jag vara lite hård men det är ett spel som fascinerat ända sedan första spelet (till och med Sim city) anlände för över tio år sedan.

Ja, vart jag ville komma med detta inlägg var inte längra än att tala om för er, kära läsare, att det är på väg. Jag kommer vänta och jag kommer hoppas på att morgondagen blir en lyckans dag.
Och just ja, det här får bara mitt bärbaradator-önskemål-i-studentpresent att frodas ännu mer, tänk att ligga i sängen och spela the Sims halva nätterna. Åååhh.
Bör tilläggas; Back to asocial life!

PUSS!