"without suffering, no compassion"

Dags att fördjupa sig! Time to explain my stupid opinion. Även fast det inte är någon åsikt, snarare något slags fakta utan minsta trovärdighet.
Det här är i alla fall min tro på hur vi människor fungerar, wheter you like it or not, 'cause I don't.
Men jag tror helt enkelt att vi behöver någon som har det sämre än oss för att vi ska kunna uppskatta vårat eget näst intill perfekta i-lands liv. För det är inte förrens vi har det bättre än andra som vi känner medlidande. För det är ju logiskt - skulle jag ha det bättre än dig men ändå klaga, skulle du då känna medlidande? No answer required.

Det kom en tid i mitt liv, när jag insåg att såhär faktiskt var fallet.

publicerat 2008-05-02  "Last bitter song"

"Dumma, dumma jag. Dumma, dumma dig. Dumma, dumma er som låter era liv gå medan jag står ensam kvar. Att ni gör detsamma mot mig som jag mot er. Jag har levt på så många gånger, levt i min lycka och inte sett, inte velat sett att folk mått som jag mår nu. När ensamheten tar över och lägger sig som ett tjockt lager runt om mig. Du kan stå en meter ifrån mig men ändå är du en evighet bort.
Ensamheten tar över, låter ingen komma inpå livet. Låter tiden gå men livet står stilla. Det blir morgon, det blir kväll, men jag mår likadant som igår, som i förrgår, förrförrgår....
Tiden går, men livet står stilla."

---

Jag tycker personligen att det hela är hemskt! Men jag har heller ingen fakta som talar emot att så inte är fallet.
Det kanske bara är att inse att vi alla människor är hemska, mer eller mindre. Hitler var hemsk men vi kanske inte är så mycket bättre?! Även då mitt hopp fortfarande går att finna på den punkten.

Det jag menar är att vi människor har ett behov av att se andra människor lida, fysiskt eller psykiskt. Bara känna att vi har det lite bättre än den där stackaren. Och när man tittar närmare på det, kanske det inte är så hemskt. Det kanske får oss att komma hem till våra familjer och känna tacksamhet för det vi har, för allting vi har tillgång till och allting som vi kan missbruka utan att känna någon större förlust. Det kanske är just lidande som kan få oss att känna tacksamhet för det vi har. Det kanske är lidande som kan få oss att uppskatta alla människor runt om oss som uppskattar oss, som ser oss, som bryr sig om oss... Till och med om jag vore den sate, som du känner medlidande för.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0