Idag var det dags för Mischa att flytta tillbaka till Örebro Katthem, hon kom till oss för tre år sedan efter att ha levt sitt liv med 64 andra katter i en lägenhet hos en gammal man - ingen mat, och ingen kattlåda att gå på.

Jag har aldrig sett en sådan rädd katt, men hon repade sig, hon åt mat tills hon spydde, men hon fick fortsätta med det för att hon skulle förstå att det alltid skulle finnas mat att äta. Och från att vara en katt man inte kunde röra om ens för en sekund har hon blivit en gosig liten kisse, fast på hennes villkor vill säga.

Men så har verkligeheten ständigt gjort sig påmind, hon vill vara ute också, hon trivs inte som bara innekatt. Hon skriker och oroar sig och vill bara ut. Så beslutet togs och hon fick flytta tillbaka till katthemmet i väntan på en ny ägare som kan ge henne ett kärleksfullt hem där hon får springa ute och inne när helst hon vill.

Men det gör ont, och jag kommer sakna henne.