Helt plötsligt känns det som att tiden bara rinner ifrån mig - vad fan hände?

Men det brukar i och för sig vara så i mitt liv. Att jag skjuter upp allting tills, i detta fall, jag inser att det är en och en halv vecka kvar innan jag flyttar och tänker att "jag har inte hunnit träffa den och jag borde träffa den innan jag åker och jag måste göra det här och det där och just ja, så måste jag ringa dit - innan jag åker!". Allt i sin ordning med andra ord.
Å andra sidan ser det mycket ut i kalendern men i verkligheten är det någon timme där och någon där, så att hinna med att packa (vilket måste göras snart) är nog inga problem. Förhoppningsvis får jag ihop en träff med mina Kopparbergare jag inte träffat på hela sommaren. Varför bor vi så långt ifrån varandra? Varför lever vi helt olika liv och aldrig kan hitta en dag som passar för alla?

Hur som helst. Jag kan inte sova, jag rensar min dator och längtar lite tills imorgon. TimpyLimpaaan-reunion! Jag brukar inte göra smileysar här men;     :D:D:D     ...there you go.

Det är allt jag har att bjuda er fina läsare på en natt som denna.
Godnatt, vore bra nu.



Muse by the way, "Our time is running out" - lyssna på den och rycks med av den sjukt grymma musiken.