Jag börjar känna av hösten nu. Mörka morgnar, trötta morgnar, trötta dagar med huvudvärk, hösttankar och trötta kvällar. Men jag gillar hösten på Tyft. Jag gillar västkustenvädret, i alla fall när jag sitter såhär på mitt rum och känner solen skina utanför fönstret.
Allting är så annorlunda nu mot förra hösten. För ett år sedan gick vi in i någon slags bubbla, någon slags studentbubbla som bara handlade om oss, oss, oss. Es06. Det var ett sista år tillsammans som vi skulle göra minnesvärt (- och att vi gjorde det minnesvärt)!
Den här hösten är mitt första år här, och kanske även mitt sista. Jag har samma känsla som när jag började ettan på gymnasiet, känslan av att allt är nytt och man verkligen ska göra någonting bra av de här, utvecklas och börja om. Samtidigt som jag tänker att jag ska göra det här året minnesvärt och det är bara oss, oss, oss. Musiklinjen.
Mystisk känsla...

Vi har verkligen blivit en riktigt bra klass nu, allting bara klickade efter konserten i lördags känns det som. Efter konserten fick vi höra av många att det syntes på scenen att vi var en bra klass, vi utstrålade en sådan stämning - och jag kan inte annat än att hålla med.
Sen är det viktigt, har jag förstått efter rannsakningar av mig själv, att kunna gå undan ibland, för man blir jäkligt trötta på varandra. Men jag trodde att det skulle vara tyngre än vad det faktiskt är att umgås varje dag. Men det kommer nog, så jag ska inte säga för mycket än.

Jag längtar lite till lovet nu. Jag behöver verkligen vila, det är så mycket här. Jag vaknar ju till och med klockan tio som senast varje helg - helt olikt mig som vanligen sover till tolv eller ett. Någonting händer och jag behöver sova igen lite... Men jag förnekar verkligen inte att lovet kommer bli skumt, jag har träffat de här människorna varje dag i sex veckor (med undantag för mina fem dagar hemma). Morgon som kväll, varje frukost, lunch och middag. Så jo, det kommer bli konstigt att komma hem till ett, på dagarna, tomt hus. Men lite skönt ska det bli ändå.

Nästa vecka ska vi börja med masterclass här på skolan. Fyra, fem stycken ska förbereda en låt/stycke på sitt huvudinstrument att framföra inför hela klassen och så ska man jobba med den med sin lärare inför hela klassen. Tydligen brukar det vara väldit känsloframkallande och ja, you know me, så vi får se hur det går. Jag vet inte när jag har ännu, men jag håller på och kollar lite låtar redan nu. Kul ska det bli i alla fall!!

Jag har väl berättat att min sånglärare är grym... bara som en parantes.

Nu ska jag öva, skriva blueslåt, öva teori och planera lektioner till mina sångelever.
Ikväll är det film. Jippie!