Busy Lady.
Vilken dag... and not only in a good way.
Vanligen har jag sovmorgon till kvart över ett på måndagar, men Jesper var så rar och hjälpte mig mixa min skiva idag, så klockan nio befann jag mig på skolgården igen efter helgen. Det känns skönt att det är klart. Fick reda på projektarbetsbetyget idag vilket resulterade i ett VG, och det var längesen jag var så besviken på mig själv. Jag hade inte förväntat mig ett MVG och hade jag mot förmodan fått det hade jag nog ändå inte känt mig värd det, men jag det här var min grej! Jag fick ett helt år på mig att göra exakt det jag ville, och jag gjorde det jag ville! Jag gjorde min egna skiva. Jag har skrivit varenda textrad i de där låtarna och jag har knagglat mig igenom de låtarna tusentalsgånger för att hitta någonting schysst som gått att bygga vidare på i arrangemanget. Men det kanske var just det... att det var ett helt år. Att musten hann rinna ur och komma tillbaka hundra gånger innan det väl var färdigt. Och tanken att "jag har ju faktiskt ett helt år på mig" har nog omedvetet, och ganska medvetet, alltid funnits i bakhuvudet. No rush, så att säga.
Men nej, nu blir jag sur på mig själv, för jag sitter här och deppar över mitt VG. Det är bra egentligen, för jag skulle tycka det var bra om någon annan fick det. Men jag ville det här så mycket. "Ett MVG eller IG", som folk brukade säga om projektarbetsbetygen, antingen eller. Jag tror att det liksom etsade sig fast redan första gången jag hörde det och IG skulle jag ju inte få... då återstod ju bara ett alternativ. Det är sjukt så höga krav man ställer på sig själv, men jag vet ju också nu hur otroligt svårt det faktiskt är nu. Så många timmar jag suttit där själv på kulturskolan och funderat "låter det här verkligen bra" och ingen att rådfråga just i tvekandets stund. Men ja, jag valde det själv och jag skulle inte vilja haft det annorlunda ändå.
Hur som helst; det här förstörde min dag. Som förövrigt har varit bra!! Jag har repat från halv fem till halv åtta och jag är säker på att välgörenhetskonserten kommer bli G.R.Y.M! Jag ser fram emot den (och kanske liten tills den är över så jag kan börja ladda fullt ut inför examenskonserten som är om en och en halv vecka. Shit pommes!!)
Men nu måste jag sova så jag orkar med morgondagen. Inte bara vanlig skola står på schemat, utan från ett till sisådär halv sex ska vi repa för examenskonserten, för att sedan äta och befinna oss på kulturskolan halv sju då musikcaféet börjar. Sen när det är slut, klockan åtta, beger jag mig till lindeskolan för ännu lite rep inför välgörenhetskonserten. Det kommer bli en fullsmäckad dag. Huvvaligen.
Godnatt.
Vanligen har jag sovmorgon till kvart över ett på måndagar, men Jesper var så rar och hjälpte mig mixa min skiva idag, så klockan nio befann jag mig på skolgården igen efter helgen. Det känns skönt att det är klart. Fick reda på projektarbetsbetyget idag vilket resulterade i ett VG, och det var längesen jag var så besviken på mig själv. Jag hade inte förväntat mig ett MVG och hade jag mot förmodan fått det hade jag nog ändå inte känt mig värd det, men jag det här var min grej! Jag fick ett helt år på mig att göra exakt det jag ville, och jag gjorde det jag ville! Jag gjorde min egna skiva. Jag har skrivit varenda textrad i de där låtarna och jag har knagglat mig igenom de låtarna tusentalsgånger för att hitta någonting schysst som gått att bygga vidare på i arrangemanget. Men det kanske var just det... att det var ett helt år. Att musten hann rinna ur och komma tillbaka hundra gånger innan det väl var färdigt. Och tanken att "jag har ju faktiskt ett helt år på mig" har nog omedvetet, och ganska medvetet, alltid funnits i bakhuvudet. No rush, så att säga.
Men nej, nu blir jag sur på mig själv, för jag sitter här och deppar över mitt VG. Det är bra egentligen, för jag skulle tycka det var bra om någon annan fick det. Men jag ville det här så mycket. "Ett MVG eller IG", som folk brukade säga om projektarbetsbetygen, antingen eller. Jag tror att det liksom etsade sig fast redan första gången jag hörde det och IG skulle jag ju inte få... då återstod ju bara ett alternativ. Det är sjukt så höga krav man ställer på sig själv, men jag vet ju också nu hur otroligt svårt det faktiskt är nu. Så många timmar jag suttit där själv på kulturskolan och funderat "låter det här verkligen bra" och ingen att rådfråga just i tvekandets stund. Men ja, jag valde det själv och jag skulle inte vilja haft det annorlunda ändå.
Hur som helst; det här förstörde min dag. Som förövrigt har varit bra!! Jag har repat från halv fem till halv åtta och jag är säker på att välgörenhetskonserten kommer bli G.R.Y.M! Jag ser fram emot den (och kanske liten tills den är över så jag kan börja ladda fullt ut inför examenskonserten som är om en och en halv vecka. Shit pommes!!)
Men nu måste jag sova så jag orkar med morgondagen. Inte bara vanlig skola står på schemat, utan från ett till sisådär halv sex ska vi repa för examenskonserten, för att sedan äta och befinna oss på kulturskolan halv sju då musikcaféet börjar. Sen när det är slut, klockan åtta, beger jag mig till lindeskolan för ännu lite rep inför välgörenhetskonserten. Det kommer bli en fullsmäckad dag. Huvvaligen.
Godnatt.
Kommentarer
Postat av: Annelie
hahaha, ja, hon var inte så stor då inte ;)
Trackback