Tiden går fort när man har roligt, eller?
Idag är det torsdag, dag fyra på lovet av fem, och jag har gjort... vadå?
Jag skulle ha pluggat svenska och gjort klart mina tre uppgifter, engelska och den där förbaskade körkortsteorin. Än så länge står räkneverket fortfarande på noll och någonting säger mig att det här lovet kommer sluta just så också. Jag kanske kan skylla lite på sjukdom att jag var sjuk de första dagarna på lovet och sov den mesta tiden, fast jag var ju inte dödsjuk - dessvärre. Det är ju inte riktigt någon bra anledning att vara sjuk.

När jag tänker tillbaka på mina, än så länge, fyra lovdagar så kanske det inte är med så mycket stolthet i blicken. Jag har inte bara struntat i mitt pluggande utan sovit till tolv varje dag, förrutom igår när jag gick upp tio för att åka till Örebro med mamma. Tio kändes då som en Luciamorgon när man går upp halvsex för att göra sig i ordning. Jag har totalt vänt på dygnet, går och lägger mig i sängen vid tolv för att kolla på film till halv tre.
Inte heller har jag orkat att vara social med vänner, mer än msn men jag anser inte att det gills - och det är väl det mest tragiska av allt!

Men jag antar att mitt lov inte skiljer sig så mycket från alla andras lov. För just nu känns det lite som att de flesta är trötta på vinter och skolarbeten och att ständigt ha tanken i huvudet att "jag borde plugga!" eller "jag borde göra det... och det... och sen det...". Det är guld värt att bara vara hemma hela dagarna och göra ingenting och känna sig mer och mer avslappnad för varje dag - så när som på några små ständigt återkommande tankar i huvudet: "jag borde plugga. Jag borde göra det... och det... och sen det...".

Jag avslutar nog detta med att säga
SUCK!