Så här nöjd med en skoldag har jag nog aldrig varit, kanske för att vi inte tillbringade den i skolan.
Egentligen var det vinterutedag med hela estet idag. Jag skulle åkt pulka hela dagen i kyrkbacken. Men igår så bestämde Frida, Cilla, Ingrid, Lynette och jag att vi skulle spendera vår vinterutedag för oss själva, delvis i klacken och delvis hos Cilla.
Och det blev verkligen mycket mysigare än vad jag trott!. Lynette och Ingrid hämtade mig på stationen i Kopparberg vid kvart i nio, därefter hämtade vi Cilla och Frida och begav oss upp till klacken - innan det ens hade öppnat. Eftersom Lynette jobbar på klacken så hämtade hon fyrhjulingen dragandes på tre bildäck - det blev dags för pulkaåkning! (fast det var efter att Lynette fastnad med fyrhjuling i snön och inte kom loss trots vår starka putt-insats)
Det var verkligen på snudd på lycka att stå höst upp vid pulkabacken, det var morgon och det kändes sådär lagom rebelliskt att hoppa över den riktiga vinterdagen och spendera den tillsammans - själva - istället.

Fast vi åkte dock inte pulka så länge - att släpa upp stora däck för en pulkabacke är inte det minst jobbiga jag gjort i mitt liv. Så tillslut hade vi inte bara fått sällskap av en hel klass utan även av tröttheten, så vi satt alla på ett däck utmattade av allt släpande. Vi tog däcket ner för backen och åkte vidare mot ica för mat, godis och film och därefter hem till Cilla för mat, godis och film.
Eftersom jag jobbar ikväll var jag tvungen att ta tåget hem vid ett så efter att de skjutsat mig till stationen for de vidare tillbaka till Klacken igen, för ännu mera bildäcksåkande.
Jag hade önskat jag kunde stannat längre, men det får bli en annan gång.
För det är såhär dem ska spenderas, dem här dagarna under sista tiden, lite rebelliska - men allt för lyckan.

Edit;
Ingrid, Jag och Cilla.
MYS