Tre vilsna själar på Östgötaslätten
Så bestämdes det, i sista stund, att vi skulle fara och vara de bra vänner våran bra vän förtjänar.
Vi har en vän, jag, Cilla och Frida (även fler än oss givetvis) som är en väldigt rar tjej. Ni kanske har träffat henne, en riktigt söt tjej faktiskt. Brunt hår, röda tygskor och hon kör volvo på ett sådär riktigt sätt med tärningar hängandes i vindrutan. Våran vän heter Lynette.
I Onsdags, den 26 Augusti för att vara exakt, genomgick hon en otroligt stor och krävande operation. Hon opererades nämligen för Skolios (sned/vriden ryggrad) på Linköpings universitetssjukhus. Jag tänker inte ge er alla detaljer kring en sådan operation (för jag vet de inte heller), men jag säger så mycket att det är en väldigt krävande operation, som ni kanske förstår då det handlar om ryggraden.
Jag, Cilla och Frida ville göra någonting för henne, så igår kväll kunde vi äntligen bestämma oss att vi skulle åka dit och överraska henne med vårat sällskap och, självklart, lite presenter. Så runt elvatiden idag blev jag upplockad av de två Kopparbergsbrudarna och vi tog oss ner mot Östgötaslätten.
Väl framme vid sjukhuset irrade vi runt i olika hus och på olika våninger innan vi tillslut hittade rätt. Det var lite nervöst att träffa henne måste jag medge. Skulle hon orka? Skulle hon må svindåligt eller skulle hon ändå må rätt okej med tanke på omständigheterna? Frågorna var många, men svaren desto färre.
Men vi anlände till ett (för) varmt rum och en trött men glad och förvånad Lynette. Lika söt som vanligt, faktiskt.
Vi hade med lite presenter i form av en sparbössa från lagerhaus som skulle föreställa en hastighetsmätare som hon tittat på själv tidigare, sedan köpte vi vindrutetärningar så hon skulle känna sig som hemma, och självklart ett stort Krya på dig kort. Hon blev väldigt glad, jag med, vi med.
Vi var där, uppskattningsvis två timmar innan vi begav oss av hemåt i regnet. Jag kände mig glad. Trots att man kunde se hennes smärta så skrattade hon och var glad och gjorde även mig glad. Lynette fördyllde min dag.
Goda vänner är sällsynta.
Tack för en bra dag.
Vi har en vän, jag, Cilla och Frida (även fler än oss givetvis) som är en väldigt rar tjej. Ni kanske har träffat henne, en riktigt söt tjej faktiskt. Brunt hår, röda tygskor och hon kör volvo på ett sådär riktigt sätt med tärningar hängandes i vindrutan. Våran vän heter Lynette.
I Onsdags, den 26 Augusti för att vara exakt, genomgick hon en otroligt stor och krävande operation. Hon opererades nämligen för Skolios (sned/vriden ryggrad) på Linköpings universitetssjukhus. Jag tänker inte ge er alla detaljer kring en sådan operation (för jag vet de inte heller), men jag säger så mycket att det är en väldigt krävande operation, som ni kanske förstår då det handlar om ryggraden.
Jag, Cilla och Frida ville göra någonting för henne, så igår kväll kunde vi äntligen bestämma oss att vi skulle åka dit och överraska henne med vårat sällskap och, självklart, lite presenter. Så runt elvatiden idag blev jag upplockad av de två Kopparbergsbrudarna och vi tog oss ner mot Östgötaslätten.
Väl framme vid sjukhuset irrade vi runt i olika hus och på olika våninger innan vi tillslut hittade rätt. Det var lite nervöst att träffa henne måste jag medge. Skulle hon orka? Skulle hon må svindåligt eller skulle hon ändå må rätt okej med tanke på omständigheterna? Frågorna var många, men svaren desto färre.
Men vi anlände till ett (för) varmt rum och en trött men glad och förvånad Lynette. Lika söt som vanligt, faktiskt.
Vi hade med lite presenter i form av en sparbössa från lagerhaus som skulle föreställa en hastighetsmätare som hon tittat på själv tidigare, sedan köpte vi vindrutetärningar så hon skulle känna sig som hemma, och självklart ett stort Krya på dig kort. Hon blev väldigt glad, jag med, vi med.
Vi var där, uppskattningsvis två timmar innan vi begav oss av hemåt i regnet. Jag kände mig glad. Trots att man kunde se hennes smärta så skrattade hon och var glad och gjorde även mig glad. Lynette fördyllde min dag.
Goda vänner är sällsynta.
Tack för en bra dag.
Kommentarer
Postat av: kaerin
Grattis är nog är bra ord, så tack för det! Jag är trivs verkligen nu och känner mig glad för vad som komma skall. Precis som du skrev förut, jag är klar med Lindesberg! Du ska ju flytta ned till härliga göteborgstrakterna medan jag bara ska flytta till Örebro, men Örebro är bättre än ingenting! :D Hoppas du du trivs där nere sen! :)
Trackback
