...
Nejnejnejnejneeejnejneej! Inte igen, not again. NEJ!
Men det är ju så självklart, det är ju så uppenbart och så ... förbaskat jävla sant. Tillbaka igen, på botten. efter att ha varit lycklig i sisdådär två dygn och 11 och en halv timme. Så länge varade det. Fanfanfan.
Nu vill jag gå och dränka mina sorger. Hit med spriten!
(fanns den i min närvare, vore den slut redan nu)
You got me shoking. Now that's a typical syndrome when hearts get broken.
Eftersom det var lite dåligt på fest och sprithållet har jag nu totalt förätit mig på godis och med goda vänners sällskap fått annat on my mind - för ett tag. Men sen så, som vi alla vet kan man inte skratta och bara tänka på annat i all evighet, för mig varade det några timmar - fyra helt fantastiska timmar och allt kändes så bra och tanken på allt det otroligt jobbiga bara var borta. Sen, efter fyra helt fantastiska timmar går det inte längre. Då tar umgänget slut och sömnen infaller, eller ska infalla och då finns det inget mer att göra. Vad ska man sysselsätta sig med mitt i natten som inte får en att tänka, bara glömma och låtsas som ingenting? So I guess I just have to face it.
Men jag hatar att inte kunna föräta mig på sorg och brustet hjärta på samma sätt som man kan föräta sig på choklad och godis. Och jag hatar att ligga sömnlös några nätter för att man tusen gånger går igenom vad det var som varit så fel. Vad är det för fel på mig? Hello - I'm right infront of you - always has. What is the problem?
citat:
"Jag antar att det var lite omvälvande att inse att bara för att någon älskar en måste man inte älska den tillbaka. Och man kan inte heller säga till den personen att den gör fel i att älska en".
Det var inte alls det citatet jag skulle ha, men det blev det för att det andra... får vänta till en annan gång. Nu är jag trött... det här tar på krafterna. Och ja, jag söker sympati, men inte av dig, dig, dig eller..dig. Jag söker sympati av han däruppe. Hjälp mig nu då.
sometimes the hardest thing and the right thing are the same
Men det är ju så självklart, det är ju så uppenbart och så ... förbaskat jävla sant. Tillbaka igen, på botten. efter att ha varit lycklig i sisdådär två dygn och 11 och en halv timme. Så länge varade det. Fanfanfan.
Nu vill jag gå och dränka mina sorger. Hit med spriten!
(fanns den i min närvare, vore den slut redan nu)
You got me shoking. Now that's a typical syndrome when hearts get broken.
Eftersom det var lite dåligt på fest och sprithållet har jag nu totalt förätit mig på godis och med goda vänners sällskap fått annat on my mind - för ett tag. Men sen så, som vi alla vet kan man inte skratta och bara tänka på annat i all evighet, för mig varade det några timmar - fyra helt fantastiska timmar och allt kändes så bra och tanken på allt det otroligt jobbiga bara var borta. Sen, efter fyra helt fantastiska timmar går det inte längre. Då tar umgänget slut och sömnen infaller, eller ska infalla och då finns det inget mer att göra. Vad ska man sysselsätta sig med mitt i natten som inte får en att tänka, bara glömma och låtsas som ingenting? So I guess I just have to face it.
Men jag hatar att inte kunna föräta mig på sorg och brustet hjärta på samma sätt som man kan föräta sig på choklad och godis. Och jag hatar att ligga sömnlös några nätter för att man tusen gånger går igenom vad det var som varit så fel. Vad är det för fel på mig? Hello - I'm right infront of you - always has. What is the problem?
citat:
"Jag antar att det var lite omvälvande att inse att bara för att någon älskar en måste man inte älska den tillbaka. Och man kan inte heller säga till den personen att den gör fel i att älska en".
Det var inte alls det citatet jag skulle ha, men det blev det för att det andra... får vänta till en annan gång. Nu är jag trött... det här tar på krafterna. Och ja, jag söker sympati, men inte av dig, dig, dig eller..dig. Jag söker sympati av han däruppe. Hjälp mig nu då.
sometimes the hardest thing and the right thing are the same
Kommentarer
Trackback
