what doesn't kill you...
De senaste två veckorna har varit kanske de bästa på länge, man skulle kunna säga att vi levt ut folkislivet till fullo och vi har haft sjukt roligt på kuppen. Men så kan man undra ifall slutsatsen av detta blir mer skadlig än vad som var tänkt. Eller så blir det två veckor som är det bästa som hänt hittills. Jag är förvirrad. På ett bra och konstigt sätt. Framtiden lär utvisa, och jag är egentligen inte orolig, eller är jag det? Jag brukar inte låta sådana här saker ta energi längre, och jag ska inte det denna gång heller... Hur mycket sömn jag kommer införskaffa mig inatt är och förblir ett mysterium.
Göteborgshelg
Ikväll bär det av mot Göteborg. Några från klassen har spelning på emergenzafestivalen på musikens hus i Göteborg och näst intill hela klassen ska in och titta. Det första bandet har spelnig halv sju medan det andra inte spelar förän runt tolv. Så där i mellan tänkte vi hitta något fancy uteställe med lagom hög musik och bra häng där vi ska spendera några timmar i - ialla fall för mig - rosa panterns tecken. Det ska bli riktigt roligt!!
Natten spenderar jag och Judith hemma hos Becky i Partille, jag hoppas på att få skåda mina livs första PJ's...
Imorgon ska jag och Judith göra oss bekanta med Göteborg. Vi ska spatsera gatorna fram och tillbaka och hoppa på första bästa spårvagn och se vart vi hamnar. Supermysigt.
Jag ska försöka ge er en uppdatering på söndag.
Ha en fin helg.
PUSS!
P.s. Jag har världens övningsflow för stunden, allting går kalasbra, och beltingen är hur kul som helt. Wiho!
Friday
Äntligen fredag! Jag känner ett starkt äntligen över att första veckan är över, en vecka av trötthet men mycket skratt. Jag ser fram emot morgondagens IKEA besök och söndagens sovmorgon och övning. Men för stunden ser jag mest fram emot kvällens fest som väl tar sin början om ungefär en timme. Jag är än så länge lite opeppad på att festa och leva rövare, men det brukar ge sig. Jag har saknat att dricka drinkar och alkohol med mina Billströmska systrar och bröder. I'm glad to be back.
Ha en bra kväll, 'cause I will.
Back on track
I måndags började vi först klockan två med upprop och jag passade på att ta jag en låång promenad med mina underbara Judtih och Johanna. Det var skönt att se de igen, som att vardagens alla bortsprugna pusselbitar lade sig på plats. Jag fick ännu en gång konstatera att trots att det nu hade gått tre veckor sedan klassen var samlad är det som att vi inte varit ifrån varandra längre än en dag. Det är en underbar känsla av trygghet.
Idag hade jag min första sånglektion med den ordinariesångläraren Christian. Brita var, som ni kanske redan vet, vikarie då Christian var pappaledig, men nu är allt i sin ordniarie "ordning" igen. Det var otroligt roligt att ha sång med honom, jag var lite nervös innan eftersom jag aldrig haft en manlig sänglärare förrut och tänkte att det kunde vara svårt med oktaverna och allting, men det funkade bra idag - så vi får se hur det går framöver.
Just nu håller jag på med diverse sångtekniker och det är belting och twang som gäller. Belting är en såkallad "Mixröst" mellan huvudklang och bröströst, väldigt stark, det är typ som att man skriker till någon och det är ascoolt för jag kan ta toner jag inte har kunnat förrut och det är en känsla av att det inte finns något tak på den rösten, som att jag kan ta vilken ton i hela världen!!
Twang är ett hjälpmedel för belting, man ska placera tonen vid och runt om näsan (innanför kinderna typ) och låta som en häxa. Det hjälper till att ge kraft vid höga toner och en bättre tydlighet vid låga toner. Det är jättesvårt och det är just twang som jag jobbar med för stunden. Det låter asfult och är sjukt kul, allt för att sedan kunna hantera det så bra att publiken inte hör det där häxliknande, men det ger mig ett bra stöd som sångerska.
Utöver det så gjorde jag ett stort framsteg i mitt liv idag. Jag improviserade på ensamblen, utan att känna att det var jobbigt eller pinsamt eller hemskt eller någonting!! Det var faktiskt kul. Svårt, men kul. Jag är stolt över mig själv (för det får man vara ibland) och jag är tacksam för Brita som hade improvisationsprojekt med oss sångare på sångensamblen förra terminen.
Jag är så peppad att sjunga nu igen, jag ser fram emot den här terminen och allt den har att erbjuda.
På tal om någonting helt annat.
På lördag tar Judith, Johanna och jag bilen till IKEA över dagen. Jag längtar verkligen! Det är alltid skönt att vara härifrån så länge de är med och det ska verkligen bli en otroligt härlig dag. Jag ska köpa mig en matta till mitt rum, sedan ska vi äta lång lunch på IKEA för att sedan, när vi kommer tillbaka till skolan, laga tacos och spendera kvällen i varandras sällskap. Underbart!!
Lev livet väl, kära vänner.
Everything comes to an end
Så bara sådär så var mitt jullov överstökat.
Jag hade tänkt mig tre veckor fyllda av ensamhet, tjörnlängtan och ett evigt tjat om mina underbara nya klasskamrater, men det blev nästan inte alls så.
Till att börja med så har mamma och pappa varit lediga praktiskt taget hela min ledighet och min syster har inte spenderat särskilt mycket tid i sin lägenhet utan hon har spenderat sina nätter här hemma - allt för att få lite jullovskänsla i vuxenvärldens hetsiga arbetsliv. Det har förstås varit trevligt för jag har umgåtts en massa med henne och kanske mest det är på grund av det som jag träffat mindre vänner än vad som var planerat.
Jag har heller inte känt särskilt mycket tjörnlängtan, mest för att jag hela tiden har varit omringad av djur och människor här hemma som inte gett mig den där "ensamhemmastunden" jag hade både sett fram emot och våndats inför, men å andra sidan kan ju det var väldigt positivt i detta fall.
Jag har inte övat särskilt mycket under jollovet, för att jag varit förskyld hela lovet (och fortfarande är) och haft hosta och en irriterande hals. Men piano hade jag ju allt kunnat öva kan jag tycka, men det vore lögn och om jag sa att jag faktiskt inte tyckt det varit skönt att inte göra någonting. Eller jo, någonting har jag faktiskt gjort (även om det inte har med övandet att göra) - jag har vänt på dygnet och läst hela the twilight saga. Jag lyckades läsa alla fyra engelska twilight böckerna på sex dagar, pretty up there skulle jag vilja säga. Jag är besatt, men det börjar lägga sig lite, särskilt den där enorma tomheten som befann sig inom mig i samma stund jag läste sista bokens "the end". Bra var böckerna i alla fall - de rekomenderas!
Jag hann även med ett efterlängtat besök på Lindeskolan igår, det var helt otroligt underbart och lyckan spred sig inom mig när jag gick därifrån. Det var en skön känsla att på något sätt landa i det gamla igen. Jag fick mig även en rundtur i kulturskolans nya lokaler och ja, jag känner mig fortfarande grön av avund för hur fint de har fått det. Men även glädjen över att politikerna faktiskt visat att de vill satsa på vårat fina och bästa estetiska progam - I like it!
Ja, och imorgon bär det åter av mot Tjörn igen. Jag ångrar bittert att jag inte beställde tågbiljetten för tre dagar sedan när jag tänkte göra det, idag är den nämligen hundra kronor dyrare. Attans! Men det ska bli skönt att få tillbaka en vardag igen, vända rätt rygnet, träffa klassen, sjunga, spela och njuta av västkusten igen. Sista terminen tillsammans - jag ser fram emot allting roligt som kommer hända.
Jag har haft ett underbart, avslappnande lov och jag hoppas ni har haft detsamma.
Ta hand om varandra.
PUSS
